Pappersskola del 4 – Ytvikter och fiberriktning
Ytvikt på papper
Ytvikt är en viktig del när det kommer till val av papper. Papperets ytvikt mäts i gram per kvadratmeter, dvs vikten av ett pappersark i storlek av en kvadratmeter. Att öka vikten kommer självklart att göra ditt tryck mer hållbart, och kan också ge en ökad känsla kring kvalitet och påverkar såklart totalvikten på din trycksak.
Olika vikter är såklart lämpligt för olika projekt, till exempel är 90 g passande för de flesta vanliga kontorstrycksaker som brevpapper, block etc men skulle vara för tunt för en broschyr på 8 sidor eftersom du skulle se trycket genom arket (läs vårt avsnitt om opacitet här).
Här nedan finns också en liten guide till lite olika viktalternativ och vad de vanligtvis används till:
- 35-55 g: Detta är förmodligen den tunnaste papperskvaliteten i allmänt bruk, används för att trycka tidningar.
- 90 g: Obestruket papper. Det är bra för stora mängder text så det är ett bra val för allmänna kontorstrycksaker, rapporter och bok-/tidningsproduktioner.
- 130 g: Minimivikten du skulle vilja använda för tryck av en affisch, broschyr eller flygblad.
- 170 g: Träfritt bestruket silk. En vanlig ytvikt som används för tryck av kataloger, broschyrer, presentationer och affischer.
- 300 g: En papperskvalitet som fungerar bra för visitkort, omslag och inbjudningskort. Finns både bestruket och obestruket.
- 400 g: En av de tyngsta papperstyperna (kartong), används ofta till mappar, förpackningar, skyltar och displayer.
Fiberriktning
Papper tillverkas på en lång bana i en pappersmaskin. Fibrerna hamnar då i samma riktning som papperets bana i maskinen. Detta medför att papperet är mer vikbart längs med fiberriktningen än om man viker mot fiberriktningen.
Om man inte på tryckeriet tar hänsyn till att lägga sidformatet åt rätt håll på arket kan det leda till sprickningar i ryggen när man sedan falsar. Så tumregel är att fiberriktningen ska vara parallell med ryggen så att falsningen blir mjuk och fin.
