Pappersskola del 2 – Bulk

Ett pappers yta kan om man tittar noga vara ganska ojämn. Det finns både toppar och dalar. För att beskriva denna ojämnhet eller ytråhet så används ett volymmått som heter bulk. Bulken talar om hur poröst eller kompakt ett papper är. Måttet används för att beskriva papperets tjocklek i förhållande till vikt. Ett papper med hög bulk är med andra ord ett tjockt papper i förhållande till dess vikt.

Trähaltigt papper har en högre bulk jämfört med träfritt papper vid samma ytvikt.  Detta påverkas till stor del av att det är en stor andel mekanisk massa i trähaltigt papper jämfört med att andelen kemisk massa är större i träfritt papper. En process som används för att minska ytråheten är att man pressar ihop papperet vid tillverkning med kalander. Ju mer det pressas desto mindre bulk, men samtidigt får man en slätare och jämnare yta på papperet.

Bulk står för ett mått på ytvikt i mikrometer (my).

Ett A4 blad med bulk 135 my skulle alltså vara 0,135 mm. En 16-sidig broschyr blir 135 x (16/2) = 1080 my ≈ 1,08 mm. På detta sätt kan man räkna ut hur tjock en trycksak blir vilket är användbart när man gör kataloger och böcker och behöver veta ryggens bredd.

Pappersskola del 2 – Bulk Taberg Media Group

Mekanisk massa tillverkas framför allt av gran *

Mekanisk massa används bland annat till tidningspapper, journalpapper, vissa typer av kartong som till exempel vätskekartong, och hygienpapper. Det framställs genom att veden sönderdelas och de frilagda fibrerna bearbetas mekaniskt. Vedutbytet för rena mekaniska massor är nästan 100 procent. Den vanligaste vedråvaran är gran men tall och viss lövved kan också användas.

Stora mängder el går åt vid produktion av mekanisk massa, men nästan all förbrukad energi omvandlas till värme som i sin tur bland annat kan användas för att torka det färdiga papperet.

Kemisk massa ger ett starkare papper *

Kemisk massa framställs genom att vedflis kokas. Kemikalierna i vätskan löser upp ligninet i veden, så att fibrerna friläggs. Kemisk massa ger ett starkare papper än mekanisk massa. Massan kan blekas med bibehållen styrka och får då goda egenskaper för tryck. Det används därför ofta till skriv- och tryckpapper men även till förpackningsmaterial och mjukpapper.

Även vilken typ av ved som används påverkar papperets egenskaper. Barrved är långfibrig och ger ett starkt papper. Lövved har kortare fibrer och ger papperet goda tryckegenskaper. Exempel på kemiska massor är sulfatmassa och sulfitmassa.

Returfibrer till tunnare papperskvaliteter *

Returfiber består av insamlat papper av olika kvaliteter, som först sorteras och befrias från oönskade material. För vissa produkter krävs att man först tar bort tryckfärg innan man kan göra nytt papper av det. Returfibrer används för tillverkning av tidningspapper, mjukpapper och vissa typer av kartong.

 * Källa: Skogsindustrierna.

Kontakta oss om du vill veta mer om papper.